Solrutten - Aurinkoreitti

Ansatser i "Solruttenanda"

Benämningen "Solrutten" är ett begrepp som formats under 1970-talet. De aktörer som då var aktiva med att utveckla båtfararnas förutsättningar att ge sig ut på långfärder längs med Bottniska vikens östra kust myntade begreppet Solrutten. Primärt syftas då på det kustland som börjar vid Sideby udd i Kristinestad och slutar vid Ohtakari utanför Karleby. Begreppet har sitt ursprung i att området är Finlands regnfattigaste och att man för Finlands del i havsområdet utanför Vasa räknar det största antalet soltimmar.

Under begreppet Solrutten drevs ett flertal projekt under 70-90 talet och mycket övrigt gjordes också i god "Solruttenanda". Dels ville kommunalt förankrade aktörer marknadsföra regionens besöksplatser och dels ville solruttenaktivisterna göra vad man kunde för att bygga upp en motorbåtsled alldeles intill strandremsan. Det här gjorde i och för sig att mången ortsbo uppfattar att Solrutten avser just den motorbåtsrutten. Vid samma tider aktiverade sig många båtklubbar genom att organiserat utföra utremningen av lokala motorbåtsleder och Sundom Båtklubb var först ute med att publicera ett inofficiellt sjökort som distribuerades lokalt. Dåtida Sjöfartsverket engagerade sig också. Skaftungleden undersöktes och säkrades till ett navigationsdjup uppgående till 1,5 meter. Sjöfartsverket byggde båtrutter till sjöbevakningsstationerna och patrullrutter för myndigheternas behov och också för att stöda ansatserna att bygga ut infrastrukturen för båtfarare i allmänhet. I Mickelsörarna byggdes båtrutter med indikativa djup uppgående till 2,4 meter respektive 3 meter.Vid Norrskär byggdes båtrutter. Från fiskehamnen i Klobbskat upp till Valsörarna byggdes en 2,6 meters led upp till Malskär som fortsätter som 1,4 meters led till dåtida sjöbevakningsstationen. Den farleden registrerades dock inte även om den existerat i snart 20 år.Ett annat stort projekt gick ut på att gräva ur Lappörens sund i syfte att skapa en god motorbåtsrutt mellan Svedjehamn och Valsörarna. Även Sonamoleden mellan Jakobstad och Karleby rustades upp den tiden.

Aktivisterna jobbade även hårt med att få i gång rörelsen "Håll Skärgården ren", vilket också utföll väl. Alf Norrgård, hedersmedlem från den tiden i föreningen Håll Skärgården Ren, framhåller att den drivande kraften för Solrutten då utgjordes av Stig Näsman. Sundom Båt- och Farledsklubbs Göran Heinonen gjorde stora insatser för att få de mindre båtrutterna bättre utmärkta och dokumenterade i lokala båtsportskort. De här båda personerna finns nämnda även som "Solruttenkonsulter" i guiden från 1994.

I samma tider gjordes också verkligt mycket i syfte att bygga bättre hamnar till stöd för skärgårds- och kustfisket. Det här förde med sig att många kommuner också engagerades som farledsägare och hamnägare till större fiskehamnar, vilket var nytt för underhållsstrukturerna.

Mycket nytt skapades de tiderna. De flesta båtrutter som byggdes hade dock det gemensamt att de i de flesta fall inte djupsäkrades även om ett flertal nog infördes i farledsregistret såsom båtrutter (s.k. allmänna farleder i klass sex). Det här gjorde att kommunernas marknadsföringsansatser slog fel så gott som totalt, av den enkla orsaken att båtfarare i alla händelser inte vågade sig till den österbottniska skärgården.

De två stora projekt som Wasa Segelförening och Bergö Fiskargille drivit och koordinerat åren 2010 - 2014 har syftat till att råda bot på missförhållandet och man har nu med Trafikverkets hjälp undersökt och säkrat omkring 400 kilometer djupare båtrutter, bland vilka även ingår några nya sådana, i syfte att kunna uppgradera dem till djupsäkrade allmänna lokala farleder i klass fem till dess att sjökortet trycks nästa gång.

De senaste decennierna har strukturen radikalt förändrats då armén, sjöbevakningen och lotsväsendet försvunnit från skärgården och ersatts av naturskyddsmyndigheterna. Samtidigt har alla platser öppnats för allmänheten och i synnerhet lokal allmänhet. Naturskyddsmyndigheterna brottas dock med omfattande resursbrist, vilket medfört att anläggningarna är stadda i snabbt förfall. Kommunerna har heller inte engagerat sig nämnvärt i det tomrum som uppstått. Situationen just nu är konfliktfylld och eldfängd. Det rör i alla fall på sig något och vi inom Solrutten har förhoppningar.

I bilagorna under underrubrikerna presenteras dokument som under åren publicerats av aktörer kring Solrutten eller i övrigt i Solruttens anda.